Anders Björkelid

Ondvintern kommer med en kyla som tränger in i människors hjärtan och sinnen. Ingen kan veta vem som drabbats, vem som går att lita på, vem som ännu inte är i Vinterkungens våld...

Tvillingarna Sunia och Wulf har en speciell kontakt, de har alltid kunnat känna det den andra känner. Men det är mycket de inte vet, om sin far och hans förräderi, om sin härkomst och sitt mörka arv.

Första delen av fyra i nya fantasyserien Berättelsen om blodet.

I första delen av Berättelsen om Blodet, Ondvinter, lämnade vi tvillingarna Sunia och Wulf i en magisk domarring. Nu har de tillbringat ett år i den, och de har lärt sig mycket om sitt arv. Under tiden har hotet från Kylan trappats upp och hirdjägarna tror att ett krig är oundvikligt. Deras ledare Fauho sänder Sunia och Wulf till en stad långt hemifrån. Där ska de försöka tända en av Imperiets gamla vårdkasar. Tillsammans tar de sig fram i en helt främmande värld. Dessutom måste de brottas med känslor och förväntningar som deras vuxenblivande innebär. I Wulfs fall - en spirande kärlek, i Sunias en mycket motvillig invigning som kvinna av Blodet. Eldbärare är andra delen av fyra i serien Berättelsen om Blodet.

Tvillingarna Sunia och Wulf får i uppdrag att bryta det uråldriga förbundet mellan sitt eget folk och de underjordiska. Kanske kan de på så sätt få mäktiga bundsförvanter i kampen mot den hotande Kylan. Men det är en märklig och gastkramande resa de måste göra. Drömmar, minnen och verklighet flyter ihop och det är lätt att gå vilse i en främmande värld där inget riktigt är som de är vana vid. Dessutom ruvar de underjordiska på hämnd för gamla oförätter och tvillingarna måste kämpa med en växande frustration över att ha fastnat i ett händelseförlopp som de inte förstår och inte tycks kunna styra.
Förbundsbryterskan är den tredje delen i serien Berättelsen om Blodet.

Fjärde och avslutande delen i Berättelsen om Blodet. Köldvålnaderna rann redan som tunn rök upp ur marken. De fnittrade krossad is och ljudet var kall skräck som rann innanför min hud och fick mig att skaka. Men det var inte det värsta. Något var fel med skymningen.Och så ljuden. Jag ville inte höra på ljuden. Hundratals avlägsna skrik. De ekade. Kom hela tiden närmare, men aldrig fram.Nere vid korsvägen gödde galgmännen vålnaderna med eld och sitt eget blod. Båda rann rött och ångande i den bittra kylan och de spökblå dimmorna slukade allt hungrigt lapade i sig det och växte sig samtidigt starkare. Redan nu gick det att se fasta former inuti töcknet. Ben och senor som formades av blå glöd. Allt var så långsamt. Så fruktansvärt att se på, men samtidigt så omöjligt att släppa med blicken. När Sunia och Wulf återvänder efter tio år i underjorden har krig brutit ut. Kylan hotar allt i sin väg och frostskymning, galgmännens kallaste illdåd, råder. Det gamla förbundet med de underjordiska är brutet men framför tvillingarna skuttar det märkliga Sommarynglet som har en karta istället för ansikte. Tyngda av Blodets mörka historia beger de sig mot Isträsket för att försöka finna Blodets gamla regalier. Kanske kan de på något sätt hjälpa dem i kampen mot Kylan. På vägen möter de vänner och fiender och tvingas gång på gång ompröva tankar och sanningar. De slåss mot en krypande insikt att deras döda far fortfarande styr dem från andra sidan graven och att ingenting är vad de tidigare trott. Finns svaren i det frusna palatset med den tomma tronen? En andlöst spännande fantasyberättelse om två syskons kamp mot Kylan men också en berättelse om priset för rigida tankemönster, fanatism och fundamentalism.